Kategorier
Ögon

Linsbyte – Såhär går det till

När vi närmar oss 45-årsåldern börjar man märka av förändringar gällande sin syn. Du som tidigare inte haft problem med din syn kan märka att du behöver läsglasögon eller progressiva glasögon för att se ordentligt när du till exempel läser tidningen eller ser på teve. För att undvika att behöva använda glasögon eller linser resten av livet kan du istället genomgå ett linsbyte. Nedan förklarar vi exakt vad ett linsbyte innebär och hur det går tillväga.

Vad innebär ett linsbyte?

När man genomgår en operation för linsbyte så byter ögonläkaren ut ögats naturliga lins mot en specialslipad plastlins. Man anpassar styrkan efter ditt öga och efter operationen kommer du kunna se bra både på långt och kort håll.

Hur går ett linsbyte till?

En linsbyte-operation tar cirka 20 minuter och det krävs endast lokalbedövning. Man för in ett smalt instrument i ögat och suger ut den befintliga linsen i form av vätska med hjälp av ett ultraljud. Man för sedan in den nya plastlinsen genom samma lilla hål och säkerställer att den ligger korrekt. Under hela operationen sköljer man ögat rikligt med vätska och man har en operationshandduk över ansiktet. Du kommer inte att se något under operationen utan du kan endast ana skuggor och rörelser. Efter operationen droppar man antibiotika i ögat i förebyggande syfte. De första timmarna efter operationen kan ögat vara ljuskänsligt och din syn kommer förmodligen vara lite dimmig. Detta brukar gå över redan inom ett dygn och läkningstiden
efter en sådan här operation är väldigt kort.

Vilka risker finns det med att byta sin lins?

Självklart finns det alltid risker när man genomgår ett kirurgiskt ingrepp men en linsbytesoperation är en väldigt vanlig operation bland många andra ögonsjukdomar och med få risker. Trots att risk för infektion är väldigt liten så får du ändå med dig ögondroppar hem efter slutförd operation som du tar för att påskynda läkning och minska risk för infektion. I få fall kan det krävas att man kommer tillbaka för att man fått ett lättare restsynfel för att linsen inte hamnat helt rätt. Detta löser man då oftast genom en mindre laseroperation.
För att läkningen ska gå så smidigt som möjligt är det viktigt att tänka på att inte gnugga sig i ögonen eller bada under de första två veckorna. Om du använder ögonsmink kan det vara klokt att avvakta med det cirka en vecka efter din operation.

Vill du veta mer?

Ta kontakt med oss på Ocavis om du känner att du skulle vilja veta mer om linsbyte och om det skulle vara en passande operation för just dina bekymmer.

Kategorier
Ögon

5 myter vs. fakta om din syn

Vi har nog alla hört talas om olika myter kring synen och ögonen. Men hur bra koll har du egentligen på vad som är en myt och vad som faktiskt är sant? Här hjälper vi dig att reda ut all fakta!

MYT: Om du sitter för nära TV- eller datorskärmen kan det skada dina ögon

FAKTA

Idag spenderar vi allt mer tid sittandes framför digitala skärmar – på jobbet, när vi slösurfar på mobilen eller när vi slår oss ner i soffan på kvällen. I takt med att skärmtiden ökar har det börjat huruvida det blåvioletta UV-ljuset från skärmarna är skadligt för synen eller inte.

Visserligen har ljus, även blått ljus, en positiv inverkan på hormonbalansen och vår sömncykel. Men när vi exponerar ögonen för en större mängd blått ljus under längre tid kan det faktiskt vara skadligt eftersom det passerar nästintill ofiltrerat genom ökat till näthinnan. Vanligaste symptomen är att ögonen känns torra och trötta, att du får svårt att fokusera, huvudvärk och rubbade sömnrutiner. I värsta fall kan för mycket blått ljus även orsaka inflammationer och permanenta skador på ögats lins och näthinna.

Misstänker du att du kanske sitter lite för mycket framför skärmen utan att låta ögonen vila? Gör vårt digitala ögontest!

MYT: Att läsa i svag belysning är inte bra för ögonen och kan leda till sämre syn

FAKTA

Falskt – det är inte mer ansträngande för ögonen att läsa med sämre belysning än vanligt. Att läsa i svag belysning påverkar inte synen mer än att dina ögon bli trötta eftersom du behöver anstränga dem mer, vilket är detsamma om du sitter nära datorskärmen.

MYT: Ögonen kan fastna om man tittar i kors

FAKTA

Nej, precis som att ditt ansikte inte fastnar i en grimas kommer dina ögon inte att fastna i skelning. Att titta i kors är inte detsamma som medfödd skelning. Vad som orsakar medfödd skelning är ofta okänt, men enligt forskning kan det vara ärftligt.

MYT: Att titta rätt mot solen kan skada dina ögon

FAKTA

Sant – det är aldrig speciellt bra att titta direkt mot solen. Den intensiva UV-strålningen kan i värsta fall orsaka blindhet och det finns forskning som kopplar exponering från solens UV-strålar till ögonsjukdomar som näthinneinflammation, hornhinnedystrofi och makuladegeneration.

Det är som farligast att titta mot solen under en solförmörkelse, eftersom UV-strålningen fortfarande finns kvar trots att det upplevs vara mörkare. Som ett resultat av detta blockeras de reflexmässiga sensorer som gör att pupillerna drar ihop sig. Näthinnan lämnas därför fullt exponerad och ögat skyddas inte från mängden ljus som fortfarande finns kvar.

Här kan vi även passa på att spräcka hål på myten om att desto mörkare linserna är på dina solglasögon, desto bättre skydd får du mot solen. Nog hade det var för att skydda ögonen från solens skadliga strålar och även huden runtom ögonen.

MYT: Morötter och blåbär är bra för synen

FAKTA

Jo, det stämmer faktiskt! Blåbär och morötter är fyllda med antioxidanter som är bra för näthinnan och motverkar torra ögon. Detta gäller även de omega 3-fetter som finns i fisk och skaldjur. Mumsigt värre! Tänk dock på att dessa vitaminer och mineraler inte förbättrar din syn.

Kategorier
Ögon

Skärmutmattning: Hur man tar hand om trötta ögon

Du har alldeles nyss avslutat en lång arbetsdag efter flera timmars sittande framför skärmen och dina ögon känner sig överansträngda och trötta.

Hela du känner dig trött och allt du vill göra är att sluta ögonen och vila. Men när du äntligen lägger dig för att vila och sluter dina ögon märker du genast att du har för mycket energi i kroppen.

Detta är ett typiskt fall av skärmutmattning: något som på grund av förekomsten av skärmar i våra liv lätt förbises eller försvinner som någon annan sak som “stress” eller “att arbeta för mycket”.

Skärmutmattning är i grunden när musklerna i och runt våra ögon blir slitna och ansträngda, som ett resultat av av att titta på en skärm under långa perioder utan vila

En av anledningarna till detta är att när vi använder skärmar måste våra ögon ständigt fokusera på de små pixlar som utgör element som text. Det finns också andra faktorer som blått ljus, bländning och minskad blinkning som bidrar till skärmtrötta ögon.

Vad allt detta lägger till är en allmän känsla av ansträngning och trötthet runt ögonen, vilket också kan leda till huvudvärk, nacksmärta och en allmän tyngd och trötthet i kroppen.

Här ska vi titta på några av de bästa sätten att hantera skärmtrötthet så att du kan begränsa dess inverkan på ditt liv och ge dina ögon den vila de förtjänar.

20/20/20-regeln

Vi har nämnt 20/20/20-regeln några gånger, men den upprepas fortfarande eftersom den är ovärderlig för att skydda din långsiktiga ögonhälsa.

Tanken är att efter 20 minuters skärmtid ska du titta ut genom fönstret på minst 20 fot i minst 20 sekunder och sedan upprepa.

Du kan tänka på det som en form av yoga för ögat. När du arbetar på en skärm anpassar sig dina ögon ständigt till pixlarna och ljuset i rummet. Genom att ändra din fokuspunkt låter du dem chansen att vila samtidigt som du utövar din långväga vision.

Begränsa ljusbländning

Oavsett om det kommer från fönstret, en intern ljuskälla eller själva skärmen, är det viktigt att begränsa mängden bländning du utsätts för för att minska mängden belastning du utsätter dina ögon för.

Det bästa sättet att göra detta är att justera belysningen i din miljö. Om du arbetar hemifrån kan detta innebära att du stänger av taklampor och istället använder en skrivbordslampa, samt att du justerar skärmens ljusstyrka så att den är ungefär densamma som ljuset i rummet.

Blått ljus

Ovanpå bländningen är en specifik våglängd känd som blått ljus känd för att ytterligare hindra ögonen från att fungera optimalt.

Vissa källor för blått ljus inkluderar smartphones, surfplattor, datorer och lysdioder. Blått ljus är en av de kortaste, högsta energivåglängderna för ljus, vilket innebär att det kan skapa en skarp effekt som kan leda till trötthet i ögonen, torra ögon och huvudvärk.

Det bästa sättet att minska exponeringen för blått ljus är att begränsa skärmanvändningen, särskilt innan du går och lägger dig. Du kan också använda applikationer som filtrerar blått ljus och justerar enhetens ljusinställningar efter tid på dagen.

Ögondroppar

En av de vanligaste effekterna av att titta på en skärm under långa perioder är att ögonen börjar torka ut.

Detta kan hända av flera anledningar. För det första, när vi är engagerade i ögonintensiva uppgifter som att läsa en artikel eller titta på en video, tenderar vi att blinka mycket mer sällan. Blinkande är ögats naturliga smörjsystem som inte bara håller dem fuktiga utan skyddar dem mot infektion.

För det andra, när vi använder skärmar kan vi ofta fastna inomhus i torra miljöer. Detta bidrar ytterligare till obalansen i fukt i ögat, vilket leder till allt torrare ögon.

Smörjande ögondroppar är ett sätt att få tillbaka fukt i ögat och göra dem bekvämare. De är inte en lösning för torra ögon, utan snarare ett sätt att tillfälligt lindra symtomen.

Kontaktlinser

Om du använder datorer i ditt arbete och bär kontaktlinser är risken för ögontrötthet och torra ögon ganska hög.

För många är det dock uthärdligt om det betyder att de inte behöver gå tillbaka med glasögonen. Det finns dock ett annat alternativ som innebär att du kan bli av med dem båda.

Många som har laserögonkirurgi tycker att de inte längre upplever det obehag de gjorde tidigare när de tittade på en skärm eller arbetade vid en dator. Inte bara det, men de behöver inte längre oroa sig för att komma ihåg var de lägger glasögonen eller faffar runt med kontakthygienrutinen.

Ögonövningar

Nu säger vi inte att du behöver träna dina ögon lika intensivt som när du gör dina squats på gymmet varje morgon. Att träna dina ögon lite då och då kan dock göra under för din syn.

Detta kan vara så enkelt som att fokusera på föremål på olika avstånd och i olika vinklar, flera gånger om dagen. Försök till exempel att fokusera på ett objekt cirka 10 meter från dig, sedan 20 meter, sedan 50 och sedan 100 (ungefär en fotbollsplanlängd). Detta kan hjälpa till att hålla de små musklerna aktiva i ögat.

Behöver du besöka en ögonklinik i Stockholm? Besök Ocavis Ögonklinik nära Odenplan i Stockholm. Vi hjälper dig med dina ögon.

Kategorier
Ögon

Närsynthet är det nya normala

De flesta av oss bor i städer och arbetar från ett skrivbord. Att kunna se något längre än att en bil närmar sig på avstånd är i grunden onödig.

Det är därför ingen överraskning att närsynthet har ökat de senaste åren. Enligt en studie från 2019 i tidskriften Investigative Ophthalmology and Visual Science har mer än 32 procent av världens befolkning närsynthet, annars känd som myopi eller kortsynthet.

De högsta nivåerna av kortsynthet finns i asiatiska städer som Singapore, Hong Kong och Guangzhou i Kina. Under de senaste decennierna har fall av närsynthet ökat i USA och Västeuropa med cirka 15%.

På ytan verkar inte ökande graden av närsynthet vara ett så pass stort problem. Medicinska samhället var mer eller mindre överens om att du bara kunde börja använda glasögon eller kontaktlinser och sedan fortsätta med ditt liv.

Nya studier visar att kortsynthet kraftigt ökar risken för att utveckla andra synhotande sjukdomar och tillstånd som glaukom, grå starr, näthinneavlossning och makulopati.

Myopi är utan tvekan en epidemi. Och som andra epidemier räcker det inte att bara hitta en tillfällig lösning och hoppas att den försvinner. Nivåerna av närsynthet ökar i snabb takt och de kommer att fortsätta att göra det såvida inte något görs åt det.

Vad som händer i närsynthet är att ögongloben förlängs. Detta orsakar i bästa fall suddig syn när man tittar på föremål som är långt borta. I värsta fall kan det orsaka huvudvärk, kraftig ögonbelastning, hindrad utveckling hos barn, samt påskynda ovan nämnda förhållanden.

Det är därför det inte bara är viktigt att ha regelbundna ögonkontroller och bedöma närsynthet, det är viktigt att göra det från tidig ålder. Låt oss nu titta på några av de viktigaste drivande faktorerna bakom närsynthet, liksom några av de potentiella sätten att hjälpa till att hantera den.

Gener

Under lång tid trodde man att närsynthet endast var ett genetiskt problem som överfördes genom generationerna.

Även om närsynthet utan tvekan har en ärftlig komponent samt att genetik spelar en viktig roll för att bestämma en människan syn, vilket framgår av den senaste tidens stigning i fall, är det uppenbart att det också påverkas av miljön.

Till exempel har läkare noterat att många barn idag utvecklar mild närsynthet i tidig ålder. Men idag ser de tillståndet gå snabbare. Det finns många teorier om varför detta kan hända, och som vi kommer att se är ett av de viktigaste och mest övertygande fallen vår förändrade relation till teknik och ökad skärmtid.

Skärmtid

Som alla som ser sig omkring några minuter kan märka, tillbringar vi mycket mer av vår tid framför skärmarna idag.

Enligt en studie från American Optometric Association säger fyra av fem föräldrar att deras barn tillbringar minst en timme om dagen framför en dator eller mobil enhet. För många andra barn och vuxna, särskilt de som använder skärmar för studier eller arbete, kommer siffran sannolikt att vara mycket högre.

Tekniken vi har till hands idag är otrolig, men den kostar. För att dina ögon ska må så bra möjligt krävs det att du är ute i det stora, öppna landskapet och fokuserar på objekt långt bort, för att liksom träna synen.

Att vara utomhus

Även om skärmar och digitala enheter får mycket av skulden för ökningen av närsynthet, började ökningen ta fart innan smartphones eller bärbara datorer blev en nyhet.

Detta faktum stöds av andra studier som visar att stirra på en datorskärm hela dagarna är faktiskt inte så illa för våra ögon som vi först trodde. Det verkar som om den verkliga syndaren är att vi inte går ut så mycket som tidigare.

Ökad skärmanvändning kommer vanligtvis med ökad tid inomhus. Du kan se detta särskilt i regioner i Öst- och Sydostasien där studenter i många år har tillbringat tio timmar i skolan om dagen, följt av tre timmars läxor.

Allt detta nära arbete gör att ögonen anpassar sig för att gynna föremål i det närmaste synfältet – särskilt hos barn vars ögon fortfarande utvecklas. I grund och botten förändras det vi ser och tittar på hur ögat utvecklas.

Naturligt ljus

En av teorierna för att vara utomhus anses vara att skydda mot närsynthet är att det finns färre hinder som väggar som kommer i vägen för att kunna se ut mot inget särskilt mot horisonten.

Vissa forskare säger dock att det utsätter ögat för naturligt ljus som hjälper ögat att utvecklas på ett hälsosamt sätt och håller synen skarp. Dr Donald Mutti, professor vid Ohio State University College of Optometry, säger att även en grå, regnig dag ger tio gånger mer ljus eller “ljusstyrkanheter” än ett inomhusrum.

Teorin är att dessa ljusenheter interagerar med specialiserade celler i näthinnan, vilket får dem att producera mer dopamin – en kemikalie som tros hjälpa utvecklingen av ögat. Med andra ord kan dopamin vara nyckeln till att sätta paus på utvecklingen av närsynthet.

En kinesisk studie från några år sedan försökte testa detta genom att installera glasväggar på fyra sidor i ett klassrum och mäta om det hade en effekt på närsynthet. Resultaten var ofullständiga, men det ersatte knappast den faktiska tiden utomhus.

Det bästa rådet är ofta det äldsta och mest överanvända. I det här fallet kan det inte vara mer passande att spendera mer tid utomhus och få mycket frisk luft och naturligt ljus.

Behöver du besöka en ögonklinik i Stockholm? Besök Ocavis Ögonklinik nära Odenplan i Stockholm. Vi kan hjälpa dig med din närsynthet.

Kategorier
Ögon

8 tips för att förhindra torra ögon på vintern

Oavsett om du bor i ett klimat med kallt vinterväder eller om du planerar en skidresa norrut, kan vintern vara en utmaning om du lider av torra ögon. Torr, sval luft, kalla vindar och till och med torrare inomhusuppvärmning kan orsaka ögonirritation, sveda, klåda och rodnad, och ibland till och med alltför vattniga ögon eftersom fler tårar produceras för att kompensera för torrheten. Många människor har en kronisk känsla av att de har något i ögat och vissa upplever till och med suddig syn. Dessa symtom kan vara försvagande!

Torra ögon är en av de vanligaste klagomålen ögonläkare får från patienter under vintersäsongen, särskilt i de svalare klimaten. Därför vill vi dela några tips om hur du kan lindra obehag i torra ögon och hur du vet när ditt tillstånd är allvarligt nog för att komma in för en utvärdering.

Torr, sval luft, kalla vindar och till och med torrare inomhusuppvärmning kan orsaka ögonirritation, sveda, klåda och rodnad

Så förhindrar du torra ögon

  • Håll ögonen fuktiga med konstgjorda tårar eller ögondroppar. Du kan applicera dessa några gånger varje dag när ögonen känns torra eller irriterade. Om droppar utan recept inte hjälper eller om du har kroniska torra ögon, tala med din ögonläkare om att hitta de bästa dropparna för dig. Eftersom inte alla konstgjorda tårar är desamma kan kunskapen om orsaken till ditt torra öga hjälpa din ögonläkare att avgöra vilket märke som passar bäst för dina ögon.
  • Använd en luftfuktare för att motverka torkningseffekterna av inomhusvärmare eller i allmänhet torr luft.
  • Rikta ventilationsöppningar eller inomhusvärmare bort från ditt ansikte när värmen är på. Försök att hålla dig på avstånd från direkta värmekällor, särskilt om de blåser ut värmen.
  • Drick mycket! Återfuktning av din kropp kommer också att återfukta dina ögon.
  • Skydda dina ögon utomhus med solglasögon eller glasögon – ju större desto bättre! Större, till och med omslutningsglasögon samt en hatt med bred kant håller vinden och andra element borta från dina ögon. Om du bär skyddsglasögon för vintersport, se till att de passar bra och täcker en stor yta. “
  • Lugna torra ögon med en varm kompress och gnugga dem aldrig! Att gnugga ögonen ökar irritationen och kan leda till infektion om händerna inte är rena.
  • Ge dina ögon en digital paus. Människor blinkar mindre under skärmtiden och därför kan omfattande datoranvändning leda till torra ögon. Följ 20/20/20 regeln genom att ta en paus var 20: e minut för att se 20 meter bort i 20 sekunder och se till att du blinkar!

För bärare av kontaktlinser: Om du bär kontaktlinser kan torra ögon vara särskilt försvagande eftersom kontaktlinserna kan orsaka ytterligare torrhet och irritation. Kontaktlinsens återfuktningsdroppar kan hjälpa dina ögon att må bättre och kan också se dig tydligare. Inte alla ögondroppar är lämpliga för användning med kontaktlinser, så fråga din optiker vilken ögondroppe som är kompatibel med dina kontakter och rengöringslösning. Om återvätning av droppar inte hjälper kan du överväga att välja glasögon när dina torra ögon är dåliga och prata med din optiker om vilka märken av kontaktlinser som är bättre för torra ögon. Många människor upplever förbättringar av torra ögon när de byter till daglig kontaktlinser för engångsbruk. “

Kroniska torra ögon eller torra ögonsyndrom?

Torra ögons syndrom är ett kroniskt tillstånd där ögonen inte producerar tillräckligt med tårfilm eller inte producerar kvaliteten på tårfilmen som behövs för att hålla ögonen fuktiga. Medan vinterväder kan förvärra detta tillstånd är det ofta året runt. Om du upptäcker att tipsen ovan inte lindrar ditt obehag eller symtom kan det vara dags att se en ögonläkare för att se om ditt tillstånd kräver mer effektiv medicinsk behandling.

Behöver du besöka en ögonklinik i Stockholm? Besök Ocavis Ögonklinik nära Odenplan i Stockholm

Ta ett vetenskapligt, godkänt ögontest på https://ocavis.se/ogontest/torra-ogon som kan hjälpa dig att få reda på om du lider av torra ögon

Kategorier
Ögon

Protokoll V

DRCR.net Protokoll V-testresultaten gynnar observationsstrategi för DME patienter med god synskärpa

Den kliniska prövningen, DRCR.net-protokoll V, drar slutsatsen att patienter med centralt involverat diabetiskt makulärt ödem och god syn med säkerhet kan hanteras genom observation och planera anti-VEGF-injektioner endast om synen försämras.

Protokoll V behandlade den obesvarade frågan om anti-VEGF-injektioner är den bästa strategin i det kliniska scenariot för centralt involverad DME kombinerat med godsynskärpa. Läkare behandlar ofta dessa ögon baserat på de goda resultaten som uppnåtts i kliniska prövningar där anti-VEGF-behandling utvärderades i ögon med nedsatt synskärpa. Kan patienter med god syn skonas för en kostsam och betungande behandling åtminstone tills tecknen på synförsämring dyker upp?

För att besvara denna fråga genomfördes en multicenterstudie på 91 kliniska platser i USA och Kanada. Mellan november 2013 och september 2016 tilldelades slumpmässigt 702 deltagare med centrum-involverad DME och synskärpa 20/25 eller bättre till initialhantering med Eylea (aflibercept, Regeneron) (n = 226), laserfotokoagulering (n = 240) eller observation (n = 236). I gruppen aflibercept administrerades injektioner efter behov upp till var fjärde vecka. I laserfotokoagulationsgruppen behandlades patienterna vid baslinjen med ombehandling efter 13 veckor om indikerat. I observationsgruppen gavs ingen behandling vid baslinjen. Patienter i laser- och observationsgrupperna övervakades noggrant vid veckorna 8 och 16 och sedan med 16-veckors intervall. Det byttes till aflibercept om en minskning av två eller flera rader vid varje besök eller en rad vid två på varandra följande besök rapporterades.

Vid två år skilde inte utveckligen för synskärpa på fem eller fler bokstäver signifikant mellan grupper, och den genomsnittliga synskärpan var 20/20, som det var vid baslinjen, med alla tre hanteringsstrategierna. Tre fjärdedelar av ögonen i lasergruppen och två tredjedelar av ögonen i observationsgruppen fick inte anti-VEGF-injektioner under de två år av uppföljningen.

”Varje injektion aflibercept har en genomsnittlig Medicare-kostnad på 1 850 $, och alla intravitreala injektioner har en liten risk för endoftalmit (<0,1%). Således har kliniska och ekonomiska fördelar för patienter och folkhälsa att minska anti-VEGF-behandling i dessa ögon samtidigt som man behåller god syn, ”skrev författarna.

Tät övervakning snarare än proaktiv behandling kommer att påverka livskvaliteten positivt, en aspekt som protokoll V inte behandlade, skrev Tunde Peto, MD, PhD och Usha Chakravarthy, MD, FRCOphth, PhD, i en kommentar publicerad i JAMA Ophthalmology.

”Det är viktigt att förstå effekten av besöksplanerna, som skilde sig åt mellan grupper, och utmaningen med frekventa besök och injektioner i den snabba afliberceptterapigruppen, med tanke på att de med diabetes redan har systemiska komorbiditeter som ofta bidrar till en börda av sjukhus besök, ”skrev de.

“Framtida tekniker kan göra ett bättre jobb med att identifiera vem som kan dra nytta av tidig behandling innan diabetiskt makulärt ödem påverkar synen,” sade Adam R. Glassman, MS, en av studiens författare, i ett pressmeddelande från National Eye Institute. “Men för tillfället är nära övervakning av diabetiskt makulärt ödem hos patienter med god syn en lämplig initial strategi så länge de följs noggrant och behandlas därefter om synen förvärras.”

Som Peto och Chakravarthy sa i sina kommentarer ger protokoll V läkarna förtroende för att hantera patienter med DME och god vision med en vaksam observationsmetod.

“En sådan hanteringsstrategi skulle undvika potentiellt onödig introduktion av anti-VEGF-terapier i ett sjukdomstadium som kan vara mottagliga för alternativa, icke-invasiva strategier, som god systemkontroll,” skrev de.

Referens:

Peto T, et al. JAMA Ophthalmol. 2019;doi:10.1001/jamaophthalmol.2019.1876.

Ögonläkares perspektiv

Observation istället för behandling med anti-VEGF terapi hos denna grupp av patienter

Intravitreal terapi har blivit standarden för vård för patienter med makuladödem hos diabetiker. Detta är tydligt fördelaktigt när det gäller centrum-involverat makulärt ödem och förlust av synskärpa. Det kanske inte är korrekt att extrapolera och tillämpa samma tillvägagångssätt för patienter med god synskärpa. Det finns argument för att stödja variabla strategier som observation och intensiv glykemisk kontroll och blodtryckskontroll, laserfotokoagulering så småningom med mindre intensiv eller subthreshold bestrålning eller intravitreal terapi.

Det har visats att även närvaron av ökad näthinntjocklek nära centrala makula och subkliniska ödem har en betydande risk för progression till det centralt involverade makulära ödem. Patienter med detta tillstånd kan dock fortfarande bibehålla sin syn i många år om de inte behandlas. Därför behöver vi tydliga instruktioner om hur vi hanterar våra patienter korrekt.

Protokoll V visade att i ögon med centruminvolverat diabetiskt makulärt ödem och god synskärpa bör hanteringsstrategier som är alternativ till anti-VEGF-behandling initialt tillämpas. Med tanke på patientens egenskaper och specifika behov är antingen laserfotokoagulering som första alternativ eller observation som andra alternativ båda hållbara metoder. Detta har också potentiella konsekvenser när det gäller att spara kostnader och möjliga biverkningar relaterade till anti-VEGF-terapi.

Tre fjärdedelar och två tredjedelar av ögonen som hanterades med laserfotokoagulering respektive observation, upplevde inte förlust av synskärpa under två år och behövde därför inte anti-VEGF-terapi. Den kumulativa sannolikheten för anti-VEGF-injektion är också relativt stabil inom tidsramen mellan månad 4 och år 1, vilket ger läkare möjligheten att noga observera de patienter som kan dra nytta av anti-VEGF-terapi på grund av förlust av synskärpa. Att utföra laserfotokoagulering vid baslinjen kan måttligt minska behovet av anti-VEGF-injektion under den efterföljande uppföljningen samt minska antalet injektioner under 2 år i fallet att anti-VEGF-terapi behövs på grund av minskad syn. Eventuella biverkningar av termisk laser-fotokoagulering på lång sikt bör övervägas noggrant.

Studien ger mycket viktig information för handläggande av denna patient grupp

Ögonläkare har sett fram emot dessa resultat och är mycket glada nu eftersom patienter med mycket god synskärpa är en stor grupp som vi aldrig visste hur vi ska behandla. Många ögonläkare följde dem bara upp, men med tanke på den beprövade effekten av anti-VEGF-injektioner i makulärt diabetiskt ödem, började några ögonläkare behandla dem i förväg, även om det inte fanns några bevis för att detta skulle vara fördelaktigt. Det vi kan se nu är att snabb behandling inte behövs, förutsatt att patienterna övervakas noggrant och har utmärkt syn. Det bör noteras att patienterna som ingår i denna studie hade en synskärpa på 20/25 eller bättre, och vi kan inte vara säkra på att samma slutsatser skulle gälla för patienter med en något sämre synskärpa, såsom 20/32. Central retinaltjocklek var också mycket låg hos patienterna som ingick i studien. Endast en tredjedel hade en näthinna som var tjockare än 300 um och mycket få var mellan 400 um och 500 um. Så totalt sett gäller dessa resultat för patienter med utmärkt syn och en relativt tunn näthinna och bör inte utökas för onödigt till patienter med lägre syn och tjockare näthinnan. Ögonläkare måste vara försiktiga med det i sitt kliniska beslutsfattande.

En annan punkt som är värd att uppmärksamma är att patienter i observationsgruppen som senare startades på aflibercept hade samma antal injektioner som patienterna som behandlades med aflibercept i förväg. Flera ögonläkare sa ofta att det är viktigt att behandla DME aggressivt i början, men detta är uppenbarligen inte fallet i denna grupp av patienter. Ögonläkare kan med säkerhet vänta utan att oroa sig för de slutliga resultaten eftersom det inte finns någon avgift att betala för uppskjuten behandling. Det var en liten fördel för aflibercept-gruppen när du tittar på området under kurvan, men man får  hålla med utredarna om att detta var för litet för att rekommendera snabb behandling i alla fall, eftersom du skulle behandla många patienter som inte behöver någon behandling alls.

Intravitreal terapi har blivit standarden för vård för patienter med makuladödem hos diabetiker. Detta är tydligt fördelaktigt när det gäller centrum-involverat makulärt ödem och förlust av synskärpa. Det kanske inte är korrekt att extrapolera och tillämpa samma tillvägagångssätt för patienter med god synskärpa. Det finns argument för att stödja variabla strategier som observation och intensiv glykemisk kontroll och blodtryckskontroll, laserfotokoagulering så småningom med mindre intensiv eller subthreshold bestrålning eller intravitreal terapi.

Det har visats att även närvaron av ökad näthinntjocklek nära centrala makula och subkliniska ödem har en betydande risk för progression till det centralt involverade makulära ödem. Patienter med detta tillstånd kan dock fortfarande bibehålla sin syn i många år om de inte behandlas. Därför behöver vi tydliga instruktioner om hur vi hanterar våra patienter korrekt.

Protokoll V visade att i ögon med centruminvolverat diabetiskt makulärt ödem och god synskärpa bör hanteringsstrategier som är alternativ till anti-VEGF-behandling initialt tillämpas. Med tanke på patientens egenskaper och specifika behov är antingen laserfotokoagulering som första alternativ eller observation som andra alternativ båda hållbara metoder. Detta har också potentiella konsekvenser när det gäller att spara kostnader och möjliga biverkningar relaterade till anti-VEGF-terapi.

Tre fjärdedelar och två tredjedelar av ögonen som hanterades med laserfotokoagulering respektive observation, upplevde inte förlust av synskärpa under två år och behövde därför inte anti-VEGF-terapi. Den kumulativa sannolikheten för anti-VEGF-injektion är också relativt stabil inom tidsramen mellan månad 4 och år 1, vilket ger läkare möjligheten att noga observera de patienter som kan dra nytta av anti-VEGF-terapi på grund av förlust av synskärpa. Att utföra laserfotokoagulering vid baslinjen kan måttligt minska behovet av anti-VEGF-injektion under den efterföljande uppföljningen samt minska antalet injektioner under 2 år i fallet att anti-VEGF-terapi behövs på grund av minskad syn. Eventuella biverkningar av termisk laser-fotokoagulering på lång sikt bör övervägas noggrant.

Behöver du besöka en ögonklinik i Stockholm? Besök Ocavis Ögonklinik nära Odenplan i Stockholm